SLUTA LÄSA!!

Ja här händer ju ingenting ;)
Hoppa över till bloggen jag fortfarande skriver på: http://knyshalsa.wordpress.com den är dessutom mycket snyggare och har många fler features! Whoop whoop! =D

VIKTIGT! FLYTT!!

Jo, jag tänkte att jag härmed skulle annonsera om min flytt!
Den har varit på gång ett tag men nu är det ÄNTLIGEN färdigt!
Varför flytt då? Jo så här är det: Blogg.se uppfyller inte de krav jag ställer på en bloggklient, dessutom har de som jobbar på blogg.se inga planer på att göra en android/iphone app (eh, varför inte?) och jag tänker ju ganska snart byta upp mig till en android-mobil för att lite enkelt kunna ha allting i min hand, och då vill jag även ha tillgång till att blogga om jag skulle känna för det. Enda skälet till att jag stannat här är att jag ju skrivit sen 2007. Men guess what?! Tekniken går framåt och hela den här gamla bloggen följer ju med till den nya.

Jag är skitnöjd!
Så häng med till knysnyaliv 2.0: Klicka på bilden :) Ha överseende med att sidan fortfarande är något under konstruktion dock...



Vill du på en gång hoppa över till den nya bloggen på bloglovin, klicka här nere:


bloglovin

Heads up!

Jag vill ge ett litet "heads up" och inte minst massor med thumbs up för min kära KATTA som har varit med i Du är vad du äter på tv4 plus. Programmet sändes idag (missade du det dyker det nog snart upp på tv4 play) och jag måste bara säga vilken grym tjej hon är! Jag tycker verkligen att ni alla ska gå in och ge henne riktigt mycket pepp för hon blir nog skitglad då!

Gör det, gör det nu! Klicka på bilden så kommer du direkt till hennes blogg :)

Skräckblandad förtjusning

Panik... panik och stressvågor... och ångest. Japp det var exakt vad kämde igår när jag får reda på att betalningen för mitt startpaket till att bli Cambridgerådgivare åker in idag. Jag får mitt första paket troligen den här veckan. Jag måste starta upp mitt företag när som helst. 

Jag ska ha Flen, Malmköping, Strängnäs och Arboga. Jag måste lära mig bokföring, jag måste lära mig allting vad det innebär att vara rådgivare, jag ska kunna ha mina egna föreläsningar, jag ska... jag måste... jag behöver..
Inte nog med det har jag ingen aning om hur sommaren ser ut för min del, jobba eller plugga? Får jag göra det ens? Har jag några csn-veckor kvar? Hinner jag jobba, jobba, träna och hinna med mig själv också? Plugga, jobba, träna och hinna med mig själv hinner jag, det vet jag.

Förstår ni vad det innebär att betalningen åker in idag?
Förstår ni den svarta våg som jag såg skölja över mig?
Förstår ni hur många gånger under en sekund man hinner tänka "jag kan inte.."?


Jag satt med grov ångest hela vägen till arboga, hela tiden i arboga och hela vägen från arboga och när jag kom till staden igen så ringde jag mamma och spydde ur mig allt. Mamma är bäst för hon får mig att lita på mig själv. Hon talar om för mig att jag kan och att jag faktiskt vet vad det är jag håller på med. Hon talar om för mig att det är okej att göra fel och be om hjälp om det skulle vara så att jag behöver det.
Min mamma vet vad jag behöver och jag känner mig snäppet starkare idag, men oron finns fortfarande där. Dock handlar allt om hur mycket jag är villig att satsa. Hur hårt jag kan tänka mig att jobba och vad jag är redo att offra för att få det liv som jag vill ha. I slutändan är det allt livet handlar om.

Jag är redo att offra vad som helst för mig själv och mitt välmående. Jag är redo att lida en tid för att sedan få utdelning för lidandet. Jag är redo att ta kontrollen över mitt öde och själv bestämma hur det ska sluta.





Det är som de sista 10 sekunderna på löpbandet. Det gör ont i benen, man har håll, andningen är ur all balans, det känns som att huvudet ska sprängas och sekunderna går så sakta så man tror nästan att man sprungit in i en ny dimension där tiden går mycket saktare och man vill ge upp. Sen helt plötsligt är det över och en halvtimme senare, när andningen blivit normal, när benen fått vila och man satt sig ner, minns man knappt hur jobbigt det var. Så är det. Jag har kämpat ett bra tag nu, med mig själv, med min vikt, och med mitt liv. Det känns som att jag räknar slutsekunder nu och bara måste härda ut dem också. Efteråt kommer allting vara bra.

Att ge upp är aldrig ett alternativ för mig. Jag är en av de mest ihärdiga människor jag känner. Envis som en oxe och med en "kan-själv!"-inställning som rotar sig långt ner i min barndom trycker och trycker jag till jag antingen kollapsar eller misslyckas. Jag ska använda mig av denna kunskap jag har om mig själv mot min ångest.

För kan inte jag, då lovar jag att då går det inte!!





Matdagar

Jag lovade ju igår att jag skulle dela med mig av hur mina måltider ser ut. Så jag tänkte att jag skulle ge er tre olika dagar som exempel. Den första dagen är en "vanlig" dag, dvs en dag då jag tränar "lagom" (?) hårt och när det är vardag.

Here goes första dagen:


Frukost - 335 kcal
Kosttillskott (Tested burner, multivitamin, 2 omega-3 kapslar)
250 g naturell lättyoghurt
1 banan
2 ägg
1½ dl juice (ej överstigande 40 kcal/dl)

Mellis 1 - 100 kcal
8-12 mandlar

Lunch - 374 kcal
100g sardiner i olja
1 avokado
1 tomat
50 g gurka

Mellis 2 - 60 kcal
1 frukt

Middag - 250 kcal
100g torsk
1 ägg
100g keso mini
1 morot

Kvällsmål - 110 kcal
Te
1 dl minimjölk
2 msk honung

Total kcal:  1202 kcal


Den andra dagen jag tänkte presentera är en dag som jag tränar mycket. Flera pass på en dag.
Så här kan en sån dag se ut:

Frukost - 480 kcal
Kosttillskott (Tested burner, multivitamin, 2 omega-3 kapslar)
250g naturell lättyoghurt
25g havreringar
2 ägg
1 apelsin

Efter träning - 210 kcal
Dalblads proteinbar

Lunch - 350 kcal
Subway 15" grillat kycklingbröst på honey oat fullkornsbröd, honungssenapsdressing

Mellis - 50 kcal
1 äpple

Efter träning - 210 kcal
Dalblads proteinbar

Middag - 365 kcal
100g kyckling
1 avokado
100g keso mini

Kvällsmål - 110 kcal
Te
1 dl minimjölk
2msk honung

Total kcal:  1775 kcal

Den tredje dagen jag tänkte visa är en dag då jag inte tränar över huvud taget, men som är en vardag i alla fall.
De här dagarna brukar gå ut på att äta så lite kalorier som möjligt.

Frukost - 280 kcal
Kosttillskott (Tested Burner, multivitamin, 2 omega-3 kapslar)
250g naturell lättyoghurt
1 banen
1 ägg
½ dl proviva fruktdryck

Mellis - 100 kcal
8-12 mandlar

Lunch - 308 kcal
1 cambridge viktprogram shake
2 ägg

Mellis - 80 kcal
1 banan

Middag - 150 kcal
1 pkt mungbönsnudlar
½ pkt grönsaksbuljong

Total kcal: 918 kcal


Som ni säkert märker är min frukost ganska enformig, ibland äter jag banan och yoghurt, ibland havreringar och yoghurt, men äggen består ;)



Detta sätt att äta fungerar för MIG och är ett program som jag provat mig fram till. Det har varit ett himla laborerande (och är fortfarande) för att komma fram till hur jag ska äta för att jag ska må bra. Hur många kalorier jag behöver för att fungera, men fortsätta gå ner i vikt.

Känns väldigt skönt att ha hittat konsenus mellan energi-in och energi-ut, för jag ska säga er att det är inte lätt!

Har ni frågor så vet ni att jag alltid försöker svara :)



Regnig fredag...

Med mina -1,3 kg idag tar jag en paus! Regn-blask och rusk är inte min grej. Fredagsmys hela dagen idag säger jag!
Ska strax gå iväg till mamma och äta lite frukost. Men sen blir det nog några bra filmer och vad än jag känner för att äta till lunch. Life´s good!
Mys på er mina fina, fina läsare!

Fick ju paket

Ja i måndags fick jag paket, ett så där lagom stort paket som jag väntat lagom mycket på.

Jag hade ju beställt från gymgrossisten förstås. Jag hade dels skickat efter protein och det blev Starnutrition Whey-80 med vaniljsmak.
Den får faktiskt tumme ner. Blandar sig ganska dåligt med mjölken och smaken är... konstig. Plus att den innehåller massor av kalorier (dumt av mig att inte kolla det ordentligt först, jag vet). Den var dock billig, men vill man köpa billigt bra protein då kan man komma till Eskilstuna. Här finns en butik, som jag inte minns vad den heter, som säljer 1 kg högkvalitativt protein för 179 kronor. Han som har butiken har 15 års erfarenhet av kost- och näringstillskott. Blir inge mer skicka efter protein hos gymgrossisten.

Jag skickade också efter en fettförbrännare. Nej, ingen maskin, utan piller. Jag börjar närmligen bli lite desperat och jag tänkte att en liten spark i ändan som hjälp på vägen skadar väl inte.
Jag ratade naturpreparaten. Jag ville ha någonting STARKT (men märket Stacker är jag lite rädd för, och så fanns det en som hette Poison. Om det står gift på det - Drick det inte!) och så fick det ju inte kosta allt för mycket.

Tested Burner var på rea så den fick det bli. Den innehöll något ämne som lät så där lagom farligt också så jag var nöjd. Provade första tabletten ca en timme innan träningen i måndags. När jag hade gått upp för trapporna (två inte så jobbiga trappor) suttit ner och knutit skorna, lindatt händerna och gått på toa var min puls uppe i 140-nånting. :O Blev lite rädd först men det gick bra hela tiden och även om jag hade lätt att komma upp i puls så steg den inte till otäcka höjder vilket kändes bra. Något jag också märkte var att uthålligheten förstärktes och att jag sällan missade slagkombinationer, mer fokuserad helt enkelt. Brände även många fler kalorier än jag brukar. 
När jag kom hem dippade jag som fan dock och det var precis som att all energi tog slut samtidigt. Blev illamående och visste knappt vad jag höll på med. Men så fort jag fick i mig mat klarnade jag upp. Tested Burner får trots den här kraschen tumme upp för jag känner mig klarare i huvudet medan jag tränar, jag förbränner mer och jag känner mig piggare. Mer kan jag inte förvänta mig ^^


Jag beställde också lowcarb-pasta. TUMME NER!! USCH här hade jag hoppats på en middag italiano-style med pasta, tomatsås och kyckling. Uscha nej. Pastan smakade allt utom pasta men framförallt var den torr och smulade sönder i munnen. Liksom inte al dente utan al äckligt!


Två misslyckade saker känns ju lite tråkigt men c'est la vie!
Nu ska jag hoppa ut på morgonpromenad och handla lite frukost ^^
Igår invigdes de nya joggingskorna, underbara skor! De ska jag ha på mig idag igen!





2 vinster på raken?

Idag hittade jag en tävling, och efter att jag vunnit hos veckorevyn tvekar jag inte ens inför att tävla igen! Denna gång är det biljetter till Super Saturday i september som står på spel! Hoppas, hoppas, hoppas att jag vinner! Älskar Les Mills och jag äälskar såna stora träningsevent. Nike Blast gav ju bara försmak! Håll tummarna för mig ^^

Säsong!

Nu i februari, eller ja egentligen hela vintern men det är nu de säljs överallt, är det säsong för en av min favoritfrukter!
Bloodapelsin!


Istället för att dricka juice med en massa kolhydrater och andra saker som jag inte vill ha i maten äter jag en apelsin varje morgon. Och just nu gottar jag mig i blodapelsinen ^^
Som alla citrusar är även blodapelsinen full med c-vitamin, och det får jag i mig flera hundra gånger det rekommenderade dagliga intaget varje dag, men det gör inget. Jag har kommit fram till att jag nog kissar helt ren c-vitamin.
Jag tycker blodapelsinen är lite godare, lite fräschare och helt enkelt lite bättre än den apelsin som inte blivit slaktad... (ehe) och igår när jag var på ica hade de en påse blodapelsiner för en 10! Awesome!
Så spring och köp en blodapelsin!

Cambridgekuren?

Nu när jag fått så många nya läsare är det vissa som undrar litegrann över cambridgekuren och vad den innebär. Nu är inte jag alls någon cambridgeexpert men man har ju varit med ett tag iaf.


Cambridgekuren är en bantningskur som rekommenderas till personer med stor övervikt eller fetma. Den går ut på att man egentligen kontrollerat svälter kroppen med måltidsersättningar i form av pulver som blandas till soppor eller milkshakes beroende på smak.
3 påsar cambridge innehåller precis allt man behöver för att kroppen ska fungera. Alla näringsämnen och mineraler, vitaminer etc. Men tre påsar ger bara en total på 400 kalorier. 
När man går på cambridgekuren kan man välja att gå på antingen kombinerad eller ren kur.

Kombinerad kur innebär att man byter ut vissa måltider mot cambridgekurens måltidsersättningar. Antingen två mål eller ett mål. Dock ska man alltid äta 3 påsar cambridge oavsett om man bara byter ut 1 eller 2 mål mat. Det är inte alla som vet det. Det är nämligen annars väldigt svårt att få i sig all den näring man behöver. 
När man går på kombinerad kur är viktminskningen självklart inte så snabb. 

Ren kur innebär att man bara äter cambridgekurens soppor/milkshakes tre gånger om dagen. Det är också viktigt att man dricker mycket vatten. Minst 3 liter om dagen är den rekommenderade mängden vatten man ska dricka, men vissa behöver mer och vissa mindre. När man kör ren kur sätter man kroppen i kontrollerad svält och det man vill uppnå med detta är att kroppen hamnar i ketos. Dvs när kroppen börjar ta energi från fettdepåerna och på så sätt förbränner sitt eget fett. För att hamna i ketos är det viktigt att inte stoppa i sig mer energi än det man får ifrån sopporna. Rena proteiner kan man äta mycket små mängder av. T.ex kalkonkött. 

Jag har gått ca 85 dagar på cambridgekuren nu. Av dem är det nog i alla fall 60 som har varit helt ren kur. Det är mycket enerverande och jobbigt att gå på ren kur, det kräver mycket koncentration och vilja. Men resultaten är snabba. Jag har tappat i snitt 2,5 kg varje vecka på ren kur. 


Var får man tag på cambridgekuren?

När jag började med cambridge kunde man köpa det hur enkelt som helst på nätet, men pga att det är lätt att missbruka cambridge blev de tvungna att göra vissa restriktioner och nu säljs cambridge endast via konsulenter, dvs coacher. Gå in på Cambridgekurens hemsida och klicka dig fram till din ort och se var närmaste konsulent finns.

Vad kostar det?

Det finns väl inga billiga såna här måltidsersättningar? Cambridgekuren kostar på ren kur ca 480 kr/veckan. Då får man 21 påsar. Dvs 3 om dagen i sju dagar. Konsulenten brukar även ta en liten inskrivningsavgift men då får man ha kontakt med konsulenten och kan fråga om saker och så och det kan jag verkligen rekommendera. Min konsulent har varit underbar! Styckpriset för påsarna brukar ligga på 23-24 kr. 



Har ni fler frågor om cambridgekuren? Ös på bara så ska jag försöka svara så gott jag kan :)




2011-01-01

Så har ännu ett år försvunnit.

Det kan till och med ha varit det bästa året någonsin faktiskt.
2010 började med en kass frisyr och ett försök till att gå ner i vikt med cambridge, vilket inte fungerade alls. Så HIMLA omotiverad var jag.




Jag bestämde mig iaf för att lägga ut halvnakna bilder på mig själv för att visa hur tjock jag var och även visa på mina baggyjeans som jag inte kunde ha, men som jag kan ha nu ^^




Hela våren var rätt miserabel och jag fick tampas med en hel del bakslag pga att människor som inte vet hur man konfronterar andra hittade på lögner om mig vilket resulterade i två avsked från jobb. I panik inför sommaren sökte jag in till komvux för att börja studera omvårdnadsprogrammet och efter lite om och men gick det bra och jag levde hippie-liv hela sommaren med min bästaste Madde som också var ledig. Sommaren spenderades mestadels i barva kalkbrott och där hade vi vårt lilla paradis :)

Vi åkte till öland på öland roots!

Vi hade en awesome tid och när vi kom hem var sommaren slut. 

Hösten kom återigen med en massa strul då jag i augusti får veta att kommunen gjort slut på alla sina pengar så de kan inte låta mig fortsätta mina studier. Så jag börjar jobba på avdelning 19 akutpsykiatrin igen för att få det att gå ihop. Hösten var fattig som en kyrkråtta men det var roligt att jobba igen. 
I början av oktober fick jag börja plugga igen och eftersom jag jobbat så mycket hade jag lite extra cash att röra mig med och bestämde mig för att börja köra cambridge igen och unna mig ORDENTLIG träning.



Mitt i allt detta stod jag vid ett vägskäl där jag måste välja mellan  att göra illa en person eller fortsätta att göra illa mig själv. Och för första gången i mitt liv satte jag mig själv före allt annat. Ett jobbigt och livsomvälvande break-up, men som ändå var väldigt bra för mig. Jag har hittat tillbaka till mig själv tack vare det.



2011 blir ett förändringens år som 2010 var början på. 
Jag tycker för första gången på länge att det ska bli kul med ett nytt år! :)

Gott nytt år mina kära läsare!

Paus

Tar en paus från bloggandet i helgen tror jag :)

Dancing Stage

Jag försökte mig på workout-mode på min dansmatta... det var SVÅRT! Helt galet! Den räknar kalorier där så jag tänkte att det var bra, men inte om det ska vara så svårt att man inte ens hänger med liksom ^^

Håller mig nog till mitt spelande istället ^^ Då får jag lite jävlar anamma när jag inte klarar något stage på den också ^^

För er som inte riktigt förstår vad DDR eller Dancingstage (dansmatta är) så är det ett tv-spel där man står på en dansmatta och så följer man pilar som kommer upp på skärmen. Pekar pilen uppåt kliver man fram, neråt = bakåt och ja och så vänster och höger. Pilarna kommer upp i olika kombinationer. I de lättare Stagesen kommer pilarna bara en i taget. I de lite svårare 2 i taget, bland de svårare mycket blandat och väldigt snabbt. När det kommer till de som kan det här med DDR riktigt bra (och tro mig jag är inte i närheten av att vara en av dem) kan pilarna komma upp till fyra samtidigt och i mycket högt tempo. 
Senare versioner av liknande dansmattor har inte bara upp, ner, vänster, höger utan även pilar däremellan... tror det är åtta pilar. Denna version har jag inte gett mig på och kommer nog inte göra heller!

DDR är från början ett arkadspel som härstammar ifrån Japan.

Så här ser det ut när två stycken som uppenbarligen är sjukt bra lirar loss bara för skojs skull:


Btw!

Om ni inte redan märkt det så har jag länkat till mina favoritbloggar lääängst ner i stapeln till vänster :) 

Nu vet ni :)

Goddag :)

Tyckte jag behövde lite färg på det här stället, bara lite :)

Idag skiner solen på mig, det är skönt, men det är kallt ute.. jag och F hittade is när vi var på affären tidgare idag. Nej vi hittade förstås inte is där, utan vi hittade is på gatan utanför :)


Vill göra något produktivt idag. Får se vad jag hittar på :)

Viktbloggar

Jo jag satt och läste en massa såna igår, ja jag var säkert inne på just DIN (btw, om du/ni vill att jag ska läsa er blogg så är det bara att lämna en liten kommentar med en länk... men det visste ni nog redan ;)), och då började jag tänka lite grann på det här med att vara tjock och så.
Eller egentligen började jag nog i första hand att tänka på den nyfikenhet jag besitter för allt som är udda. Jag brukar tala om en tjej som besökte mig, som var en kompis till en kompis, hon hade en plasthand. Och jag som är nyfiken i en strut kan ju inte låta bli att fråga var handen tagit vägen... JAG tycker det är en ganska rättfärdigad fråga. Hon svarar iaf att hon föddes så och sen blev hon väldigt obekväm. :O 
Och då tänker ju jag att men, om handen varit så sedan födseln... så kan ju jag omöjligt vara den första som frågar?! 

Och då tänkte jag ju självklart på alla dom där, och jag vet att alla ni tjockisar där ute kommer känna igen det här, säkert alla ni smalisar som har tjockisar till vänner också, alla dom där som säger ungefär så här: "Alltså.. ta inte det här på fel sätt va men alltså du vet du är ju liksom ja... alltså.. rätt så.. asså.. stor..." Och sen blir det någon form av fniss eller ett väldigt allvarligt fejs beroende i vilken kontext de säger det.
Visst känner ni igen det? :)

Jag har ingenting emot de här människorna som gör så här, jag tycker mest att det är roande. För de här människorna tror att de är de första som någonsin talat om för mig att jag är tjock. Varje gång det händer att någon säger något i stil med detta vill jag bara reagera helt gränslöst, typ: "VA?! Vad SÄGER DU?! Är jag TJOCK?!? *tårar och fulgråt* Jag hade ingen AAAANING!!!" Hahah och se hur mycket de får dåligt samvete ^^

Till alla er som ska bemöta en tjockis: men jössenam... vi vet att vi är tjocka, även om vi vill kan vi inte låtsas om det :) Just deal with it precis som vi tjockisar gör :)

Detta betyder dock inte att det är okej som kompis att säga elaka saker som tjockis (det är bara tjockisar som får kalla tjockisar för tjockisar.. så är det, gilla läget) eller fetto eller något annat även om det inte är illa menat, för vi har hört dom orden från människor som inte är tjocka hela våra liv. Det klingar illa. 
And everything has a time and a place. Respektera dem som inte vill prata om det. Det är också okej.

Var finns etik-lagarna för tjockisar?
Nä fast det är helt riktigt, jag tycker inte att man ska anpassa samhället för tjockisar. Jag blir alltid lite peppad när jag fastnar i en stol eller känner mig för stor för att göra något, så det är bra. 
Oj så politiskt inkorrekt. Jaja, nu vet ni var jag står :)

Idag ska jag till min husläkare för återbesök för örat. Det känns bra att få komma till MIN läkare för en gångs skull!

Haare gött!

Min kudde...

Alltså... jag har haft en sån liten babykudde sen... ja sen jag var en baby... alltså typ 22 år... nu när jag har varit sjuk har den blivit äcklig så jag tvättade den.. och nu gick den sönder.. alltså helt :(

Hur ska jag nu kunna sova?

R.I.P kudden. Jag kommer sakna dig... (det finns en chans att jag syr ihop ett nytt fodral till den.. bara så ni vet)

Jag ville bara dela med mig av min sorg här.

Det är höst igen.

Den här sommaren har varit otrolig! Underbar!
Jag har varit ledig hela sommaren och haft csn, så jag har ju pluggat men på distans på komvux.. rena barnleken att få godkänt då ju!
Jag har haft en sån där sommar som man hade när man var liten och ens föräldrar hade semester. Bara en massa roligt! Det har verkligen varit underbart!
Men med det underbara har det också varit en del mat. egentligen har jag inte ätit så mycket onyttigt... jag har ätit väldigt oregelbundet. ena dagen ingenting alls för man har inte tid, och andra dagen en massa för då är det kalas.. ja men ni vet :) Och varmt har det varit också så man har ju inte direkt blivit hungrig. 
Hur som helst har jag i alla fall inte gått ner i vikt det är att konstatera, även om jag inte heller har gått upp i vikt. 

Nu när jag började skolan den 4:e oktober igen så hade jag tänkt köra min kur igen. SÅg verkligen fram emot det. Men veckan innan på onsdagen fick jag såå ont i örat! Alltså det var helt galet, jag visste inte vart jag skulle ta vägen,.. så jag proppade mig full med ipren och ringde vårdcentralen och fick en tid samma dag. Då visade det sig att jag hade en finne i högra örats hörselgång........ EN FINNE?! Där?! SÅ jag fick antibiotika i form av örondroppar och skickades hem. Under den natten känner jag hur det börjar "gojsa" sig i örat och konstaterar att den spruckit... det gör så GALET ont! Efter ett par dagar blir örat mer och mer svullet så på lördagen ringer jag jourvårdcentralen och får komma dit och då konstateras det att jag har fått öroninflammation och precis som jag också kände så rann inte örondropparna ner för det var för svullet. Så då fick jag Kåvepenin och så fick jag åka hem igen.

Örat kändes bättre på tisdagen, men på onsdagen började det göra ont igen, och natten till torsdag vaknade jag och hade så ont så jag kunde inte göra annat än gråta... så gråtandes cyklar jag till akuten och pekar och snörvlar om att jag tror att de får amputera örat (okej det gjorde jag nog inte, men det kändes så) och förklarar att jag sovit dåligt i en vecka, de snälla syrrorna som var där gav mig en citodon och så fick jag lägga mig på ett rum där jag somnade, de lät mig sova i någon timme. När jag vaknade fick jag veta att vi skulle vänta på att öron-näsa-hals kliniken skulle öppna halv åtta. Vid strax efter åtta fick jag veta att jag inte skulle få komma dit eftersom de hade fullt och att jag istället skulle åka till vårdcentralen och få en remiss av en läkare.... Varför kunde ingen läkare på akuten ge mig en remiss istället?

Hem igen (nu är det torsdag) och frustrerad över att jag inte ens fick några värktabletter med mig ringer jag till vårdcentralen och får tid vid elva. Ringer mamma som "vabbar" för att följa med mig för vid den här tiden är jag jävligt trött... Kommer till vårdcentralen och läkaren konstaterar att jag har en sjujävlars öroninflammation och att kåvepenin nog inte räcker så han skriver ut antibiotika nummer 3 på ca 9 dagar; spektramox. 
Går hem, får smärtstillande av en vän, för det ville läkaren inte skriva ut till mig, trots att jag förklarade att jag normalt inte vill ta piller.. men att jag har ont och att ipren och alvedon inte hjälper.. BAH!

Örat börjar bli bättre redan någon dag senare.. hör fortfarande dåligt på det men det gör inte förbannat ont iaf. Men på Måndagen gör jag en otrevlig upptäckt i mina private parts (ja nu jäklar går det långt mmen ni får hänga med ändå) som knölar som gör lite ont, en precis vid öppningen och en precis på vänstra ytterläppen. Ringer till gyn för rådgivning om vad det kan vara, men hon kunde inte säga utan att titta på dem. Men vi konstaterade att det inte var akut iaf och att jag skulle ringa om det blev värre. Senare under den dagen hittar jag två, ganska stora, till på högra ytterläppen som faktiskt gör väldigt ont. Och då börjar jag bli nervös, har aldrig haft något spnt här, har inte rakat mig på evigheter och jag äter ju faktiskt penicillin?
Så igår fick jag komma upp dit iaf... och de konstaterar att det är inflammerade talgkörtlar.. typ... de kunde väl inte säga riktigt, men det såg ut som det. Och de trodde att det berodde på att jag har en infektion i kroppen. 
SÅ nummer 4 i kön antibiotika skrevs ut som blev ett starkre spektramox. 

SÅ här sitter jag nu och vill gå ner i vikt.

Nåja, det får vänta till min kropp fungerar igen :)
Någon gång blir jag väl frisk :) Idag är jag inne på min 15:e sjukdag. Önska mig lycka till!


Vi hade det rätt niceigt på Öland i somras ;)
Även med überfinnen-deluxe hahah

Åååh!

Det är typ såå himla tråkigt att inte kunna motionera... man tappar ju lusten till allt. Det är skinande sol ute nu och även om jag faktiskt ska ut i solen sen så har jag ingen större lust... jag vill bara sitta inne i min soffa och titta på Bleach hela dagen... :(

Jag vill gå ut och gå.. långt.... men dumfoten gör ont. Och inte har svullnaden lagt sig än heller. Bleh.

Jaa idag är jag lite bitter men jag tycker att det är himlarns typiskt att bara för att jag precis kommit igång med träning och allt så ska jag helt plötsligt inte få träna. Grr!!

Jag har iaf beställt en bok som ska hjälpa mig med motivation och allt. Keri Glassman som jobbar som typ dietist eller något sånt på CBS har skrivit "The O2-diet" läste om det i senaste topphälsa, och det är nog en diet som skulle passa mig. Jag som ändå hade tänkt bli vegeterian... jag kan vara frukt- och nöterian ett tag utan problem :)

Jag ska ge er lite mer insight på vad det hela handlar om. Under tiden ni väntar på att jag ska få, och läsa boken så kan ni kolla lite på Keri´s hemsida: http://www.nutritiouslife.com

Och jag väntar fortfarande på min Vaio... jag vill ha den nu, nu, NU!

Så rackarns typiskt!

Jaa här försöker man vara lite aktiv och blir så glad när storebror ringer och frågar om jag ska med och spela brännboll! Askul! Hatade det i skolan nu älskar jag det! Det är rackarns kul och vi hade trevligt allihopa (även de som inte riktigt hajade att man spelar för att ha kul, inte för att vinna ;)) Och jag slog vääärsta slaget (okej så bra var det inte) men jag hann till första basen! Sen var det brors tur.. han slag var bara lite bättre än mitt (massor) men vi kom till andra basen båda två.. näste man och så skulle jag springa fastän jag egentligen inte riktigt hann och kutade allt vad jag bara kunde... men så där... mitt i vägen... mitt i mitt steg... ligger den förödande ölburken. Förövrigt kan jag härmed ge förklaring till varför man inte ska förtära alkohol och sporta samtidigt. Jag kliver RAKT på ölburken.. med alla mina dryga 110 kg rakt på foten.. som totalviker sig.....

Efter en kväll och natt av vånda blir jag rädd att något är trasigt och åker upp till akuten där de efter bara 2 timmar (inkl. röntgen) kunde fastställa att jag har en grov stukning... men ingen fraktur... så här sitter jag, med lindad fot och kryckor som står i hallen och är lite ledsen över att jag inte kommer kunna hoppa rep eller motionera på ett vettigt sätt på några veckor... hm.. motgångar..
Och så ska jag ju på värsta spelningen ikväll... har redan varnat alla som ska dit att jag ska svänga med mina kryckor hela kvällen oavsett jhur jävla kukont det gör. 

Nåja... jag får vara glad att jag slipper gips... även om det hade varit lite coolt, jag har aldrig brutit något i hela mitt liv och då tycker jag att det räcker med att bryta något litet ben i foten som upplevelse av det fenomenet.

Nu ska jag  fösröka titta på säsong tre av The Big Bang Theory innan det är dags att supa sig full inför kvällen ;) Kryckor och alkohol är bra har jag hört!

Må gott med er! Och glöm inte: Don´t drink and play brännboll!

RSS 2.0