dag 9 -.-'
En pluggsession med grannen för att skingra tankarna gjorde gott men bara för stunden, jag blev rastlös i själen så fort han lämnade lägenheten och var tvungen att göra någonting. Bara något! Måste bara komma ur lägenheten och stanken av allt som ligger kvar här ibland.
Jag kastade mig ut i bilen då jag till min glädje kom på att parkeringstiden gått ut och att jag måste flytta bilen och begav mig sedan hem mot föräldrarna, dock var det ingen där så rastlöshet igen. Dessutom hade jag ju glömt påsarna och shakern hemma och hungrig blev jag. I all den hungern tog jag en smörgås och sen kom det som en våg av ångest. Jag försökte dölja det för mig själv men sen hände något fantastiskt, det var precis som att jag klev ur min kropp och spelade upp själva ätandet som en film för mig och tvingade mig själv se på detta vidunder som gör så mot sin kropp. IGEN! För varje bild blev filmen äckligare och äckligare (jag kommer troligtvis aldrig kunna se mig själv äta någonting efter det här) och jag insåg mer och mer hur fel och äckligt det var. Det blir inget mer ätande för min del under kuren. Eventuellt någon middag när jag kommit en bit på väg men inte så här. Jag är hellre hungrig och äter när jag kommer hem än tar en smörgås!
Jag Joy Kny Lundevall lovar härmed dyrt och heligt att så länge jag går på ren kur inte äta någonting annat än min kakao-mint shake tre gånger om dagen!
Om jag kunde skulle jag skriva på här. .................................................................
Usch man kan ju bli knäpp för mindre.
Hur som helst efter föräldrarna tog jag en tripp hem till en kompis och fikade och skrattade ett par timmar. Men jag satt mest och kände lite skuld. Hon tycker att jag är så duktig men det kändes som att jag hade fuskat mig till ett första pris. Jag förtjänar inte de fina stolta uttryck jag får i från henne, andra och framförallt inte av er mina kära läsare. Det känns som att jag har lovat er någon som jag inte kan vara och det känns ju hemskt.
Detta är förstås en stor skugga bland all sol men det kommer sådana dagar ibland. Jag ber om ursäkt och ska försöka sända er alla lite ljus och kärlek inför kvällen.
Och bara till Emma: Ärtor och kärlek.
Vilket starkt och fint inlägg!! Modigt av dig att orka se dig själv och dina brister. Modigt av dig att du dessutom skriver ned det här!! Du är en stark människa och jag har stor tro på dig. Kom ihåg glädjen att gå ned i vikt,lättheten i sinnet. Strykan i självförtroendet, hoppet på sig själv! För vad är det du förlorar att gå på ren kur? Jag hade panik för jag tyckte jag gick miste om en massa mat-tillfällen, att jag förlorade på att gå på ren kur. Men så är det inte! Man förlorar kilon och vinner så mycket tillbaka. Kämpa på bruden!! :-)
Hihi men lilla sötnöt då!! Jag struntar i om du fuskar! Jag tycker du är svin bra ändå, och håller tummarna för dig!! Du kommer grejja det här, jag vet det!! Var bara stark! Du vet ju att det lönar sig i slutändan! Keep up the good work säger jag bara! Du är kanon duktig!!! :) And hey!!! Ärtor och kärlek, Joy.. Ärtor och kärlek!! höhö :)
