Jäkta!

Varför är det ingen som fattar fastän jag säger det rakt ut?
Varför klarar jag av att läsa era koder medan ni inte ens klarar av klarspråk?
Varför mår jag dåligt när ni mår dåligt?
Varför vill jag att ni ska må bra så mycket att jag släpper allt?
Varför gör inte ni det för mig?
Varför förstår ni inte?
Varför slutar jag inte?
Varför kommer det så naturligt för mig?
Varför kommer det inte alls för er?
Varför måste jag böna och be?

Vi ska ju ha lika värderingar, men ingen verkar anammat den gyllene regeln så hårt som jag.
Det finns ingen altruism.
Jag förväntar mig alltid att vinna på mina handlingar.
Det är orättvist.
Ni vinner utan att ens ha spelat spelet.
Fuskare är vad ni är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0